100-årsdag for Stockholms stadion 1. juni 2012
tegnet af arkitekt Torben Grut
Se invitationen nedenfor
En kort rapport fra begivenheden v. Erland Bexelius
Summa 12 personer inställde sig till bussen som skulle gå till kransnedläggningen. Vi startade från Stadion kl 12.30 i kallt och regnigt väder. En annan bil innehållande den officiella delegationen hade avgått tidigare för att först nedlägga kransar på Viktor Balcks grav - han räknas som den svenske idrottens fader och var den som genomdrev att olympiaden 1912 hamnade i Stockholm - samt på Gustav den 6 Adolfs grav. Den senare medverkade i hög utsträckning vid organiserandet. På Djursholms kyrkogård möttes de två grupperna och nedlade var sin krans på graven efter ett litet tal av idrottshistorikern Åke Jönsson. Han har just utgivit en bok om den sk solskensolympiaden
Vi for därefter tillbaka till Stadion där vi kl 15 närvarade vid en officiell minnestund där bl.a. en metallplatta med erinran om olympiaden 1912 avtäcktes av Anders Gärderud, fd världsrekordhållare och olympiamästare på 3.000 m hinder. Tal hölls av ordföranden i Centralföreningen för idrottens främjande i Sverige Ulf Lönnqvist och Åke Jönsson.
Efter den officiella ceremonin lyssnade knappt 30 personer i släkten på Micael Ekberg, som under två timmar berättade om Torben Grut och hans verk, bl.a. Stadion. Han avtackades med en flaska champagne och inbjudan till middagen efteråt. I vart fall för mig mycket intressant, även om jag tidigare läst hans avhandling om morfar.
23 personer (22 anmälda betalare + Micael) deltog i en trevlig middag på Jakthornet. De flesta var ättlingar till Torben, bl.a. var fyra barn till William med. Den ende representanten från Danmark var Lisa Melchior.
Sammantaget kändes det för mig roligt att ha genomfört programmet. Även om deltagarantalet var något lägre än jag hoppats så var deltagarna vänliga och tacksamma.
Jag bifogar några bilder. (Ska kanske tillägga att medaljongen med morfar uppsattes i klocktornet för 10 -15 år sedan).
Med släkthälsningar från filialen i Sverige!
Erland Bexelius


|